Torsdag 30.9.
Morgonkaffe och inledning av dagen
På morgonkaffet och lyssnade vi på genomgången av höjdpunkterna i onsdagens program tillsammans med vårt värdpar Inari Fernández och Christoffer Strandberg. Under morgonkaffet såg vi också fram mot vad torsdagens program har att erbjuda.
Kaffesnack: Vad är kärnan i landsbygdsutveckling?
Kärnan i landsbygdsutveckling och landsbygdspolitik är att skapa en bättre framtid. Och glädjen att agera tillsammans mot gemensamma mål. Man säger att de unga är framtiden, men hörs de ungas röst i landsbygdsutveckling och landsbygdspolitik? Hur hörs och syns de ungas röst i det nationella landsbygdspolitiska uttalandet som offentliggörs?
Hur kan de ungas röster föras fram bättre i framtiden och hurdana lärdomar har processen i Landsbygdsparlamentet 2021 fört med sig?
I morgonstarten fanns med medlemmar från Maaseudun nuoret tulevaisuuden tekijöinä -arbetsgruppen Kaisa Oinas-Panuma, Ninni Teppo och Oskar Manninen tillsammans med Olli Cavén från MTK unga, Karoliina Ahtiainen från Finlands Byar rf och Christoffer Ingo från SLC. De diskuterade tillsammans med jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio.
Jouni Kemppainen, chefredaktör för Maaseudun Tulevaisuus modererade diskussionen.
Från utopi till normal verksamhet – vilka ingredienser ingår i en koldioxidsmart landsbygd?
Klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald utmanar oss alla till ett nytt sätt att tänka och agera. Vi behöver nya metoder för kontroll och även förmåga till beredskap för framtiden. Många processer och verksamhetsmodeller har utvecklats, men hur implementeras de i vardagen? Hur går man från utopi till normal verksamhet?
Man kan uppleva osäkerhet och frustration på ett personligt plan. Hur ska man uppfatta alternativen, deras inverkan och helheten? Hur kan man reagera lokalt på klimatförändringarna, till exempel i bysamhället? Vilka lösningar finns det som man kan använda exempelvis från näringslivet? Vilka möjligheter står till buds för landsbygdskommuner? Diskussionen fördjupar sig i nödvändiga åtgärder och modeller ur ett vardagligt perspektiv.
Diskussionen inleddes med en intervju med Thomas Snellman. I år publiceras REKO:s egen berättelse. Var i berättelsen befinner vi oss nu och hur ser framtiden ut för REKO?
Gästerna vid diskussionen var: forskningdirektör Tuomas Kumonen (Åbo universitet), ledande forskare Jari Lyytimäki (Finlands miljöcentral), byautvecklare Reeta Rönkkö (Maaseudun Sivistysliitto), experten på energi- och klimatpolitik Anssi Kainulainen (Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK) samt Pirjo Pystykoski-Sopanen (vd för Lennol Oy). Diskussionen modererades av chefredaktör Jouni Kemppainen.
Vad innebär hållbar finansiering i praktiken ur landsbygdens synvinkel?
EU:s handlingsplan för hållbar finansiering (den så kallade taxonomin) strävar efter att rikta finansieringen till objekt som är hållbara med tanke på klimatet och miljön. Målen är begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, hållbar användning och skydd av vattenresurser och hav, övergång till en cirkulär ekonomi, förebyggande av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Planen omfattar åtgärder om till exempel miljömärken och företagens skyldigheter att rapportera. EU:s plan är att slutföra och omsätta lagstiftningen i praktiken från och med början av år 2022.
För att ekonomisk verksamhet ska kunna klassificeras som hållbar måste den främja minst ett av ovannämnda mål på ett betydande sätt. Åtgärden får inte skada uppnåendet av andra mål. Definitionen av hållbar finansiering kommer att införlivas i EU-lagstiftningen och den kommer också att påverka företagen på landsbygden samt markägare. Vad innebär definitionen i praktiken för enskilda skogsägare eller lantbruksföretag? Vad innebär det när man ansöker om finansiering för att utveckla ett landsbygdsföretag? Hur beaktar definitionen olika lokala omständigheter och behov? Och hur ser Finland på EU-planen?
I diskussionen deltog kanslichef Jaana Husu-Kallio (jord- och skogsbruksministeriet), verksamhetsledare Jyrki Wallin (Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK), experten Elina Kamppi (Finanssiala ry), vd Timo Kalliomäki (Suupohjan Osuuspankki) och Timo Viinamäki (Viinamäen Farmi Oy). Diskussionen modereras av Chefredaktör Jouni Kemppainen.
Landsbygdens gemensamma viljeyttring offentliggörs i en dialog mellan landsbygdens unga och beslutsfattare
Det är dags att lyfta fram landsbygdens ungas röster. Unga människor skapar framtiden redan idag. Vad förutsätter framtiden? Hurdana beslut behövs för att ett gott liv ska vara möjligt på landsbygden nu och i framtiden?
Den nationella landsbygdspolitiska resolutionen 2.0 publiceras och innehållet i det behandlas i dialogen mellan landsbygdens ungdomar och beslutsfattare. I dialogen behandlas frågorna utifrån egna erfarenheter.
I diskussionen deltog unga representanter för landsbygdspolitiska rådet och representanter från arbetsgruppen Maaseudun nuoret tulevaisuuden tekijöinä. Alla riksdagspartier hade blivit inbjudna till dialogen.
I diskussionen deltog riksdagsledamöterna Katja Hänninen (vf), Janne Sankelo (saml.), Peter Östman (kd), Mikko Ollikainen (sfp), Matias Mäkynen (sdp) och vice partiordförande Riikka Pakarinen (c).
I diskussionen deltog också Kaisa Oinas-Panuma, Ninni Teppo och Oskar Mannelin samt Olli Cavén (MTK unga), Karoliina Ahtiainen (Finlands Byar rf) och Christoffer Ingo (SLC). Dialogen leddes av Inari Fernández och Christoffer Strandberg.
Titta diskussionen på Landsbygdsparlamentets YouTube-kanal eller nedan.
#Ruraldancechallenge -utmaningen
Har du redan svarat på utmaningen som landsbygdens unga väckt? I sociala media kan du se den med hashtaggen #maaseututanssii. Vi hörde unga som varit med och förverkligat koreografin till utmaningen samtidigt lärde vi oss dansstegen som hör till. Med i sändningen var unga från Haapaveden tanssin tuki ry och dansskolan Wimma.
Landsbygdspolitikens runda bord
Efter partipanelen är det dags för Landsbygdspolitikens runda bord där medlemmarna är toppnamn inom landsbygdspolitik och regional utveckling. De diskuterar landsbygdspolitik, taktik och framtid.
Nu lönar det sig att lyssna på landsbygdsutvecklare, kommundirektörer och riksdagsledamöter. Rekommendationerna från landsbygdspolitikens runda bord bär mot framtiden.
Vad tycker medlemmarna vid landsbygdspolitikens runda bord om dialogen mellan ungdomar och partier, och om de insikter som har nåtts i diskussionen? Hur ser medlemmarna konkret på budskapet i uttalandet och främjandet av dess mål?
Medlemmarna vid landsbygdspolitikens runda bord: forskningsprofessor och vice generalsekreterare vid landsbygspolitiska rådet Hilkka Vihinen (LUKE), faktalitterär författare Juha Kuisma, ordförande Ilkka Haavisto (Medelvägens stiftelse), kanslichef Jaana Husu-Kallio (jord- och skogsbruksministeriet) samt professor Anssi Joutsiniemi (Aalto-universitetet). Diskussionen leds av chefredaktör Jouni Kemppainen.
Slutspurt
Som sist sammanfattade vi vilka insikter och lösningar vi tar med oss från Landsbygdsparlamentet 2021.
Gäster hos vårt värdpar Inari Fernández och Christoffer Strandberg vid slutdiskussionen var medlemmar från Maaseudun nuoret tulevaisuuden tekijöinä -arbetsgruppen samt Osku Ketola och Simo Ralli från bandet Elonkerjuu.
Landsbygdsparlamentet 2021, Finlands största idéfestival, avslutades och stafettpinnen överlämnades från Kurikka till Nurmes, där evenemanget ordnas år 2024. Kurikkas stadsdirektör Anna-Kaisa Pusa mötte stadsdirektör Asko Saatsi från Nurmes. Med i överräckningen var landsbygdschef Reijo Hämäläinen från Kurikka och Matti Kämäräinen kommunstyrelsens ordförande från Nurmes.
Budskapet från Landsbygdsparlamentet 2021 och det nationella landsbygdspolitiska uttalandet fördes framåt tillsammans på ett fenomenalt sätt som aldrig tidigare skådats tillsammans med landsbygdens unga och bandet Elonkorjuu.
Tackar och bockar! Vi ses år 2024 i Nurmes!