Tisdag 28.9.

Landsbygdsparlamentet är Finlands största idéfestival, som arrangerades virtuellt och multilokalt. Studiosändningen av programmet började på Kurikan Kampus tisdagen den 28 september. Under dagen organiserades program på evenemangets virtuella plattform och även på flera orter runtom i landet.

Välkommen till det nationella Landsbygdsparlamentet!

Landsbygdsparlamentet 2021 och Finlands största idéfestival öppnades 28.9.2021 kl 9.

Evenemanget hade ett uppdrag: bidra till att goda möjligheter att leva och bo på landsbygden upprätthålls. Detta kräver god landsbygdspolitik och landsbygdens mångfald synliggörs. Det förutsätter också att man hör ungas åsikter och röster i landsbygdsutvecklingen och landsbygdspolitiken. Vi kan göra bättre landsbygdspolitik i Finland och det börjar med bättre dialog, mer förståelse och samutveckling. 

Dagens och hela Landsbygdsparlamentets första gäster var jord- och skogsbruksminister och ordförande för landsbygdspolitiska rådet Jari Leppä (deltar på distans), landskapsdirektör Asko Peltola, från Södra Österbottens landskapsförbund samt Anna-Kaisa Pusa, stadsdirektör för Kurikka stad.

Vad betyder landsbygdsparlamentet och vilka förhoppningar hade Jari, Asko och Anna-Kaisa gällande Landsbygdsparlamentet 2021? Hurdana hälsningar hade de till evenemangets samarbetsparter och deltagare?

Se inspelningen av diskussionen nedan (på finska) (inbäddad från Landsbygdsparlamentets Youtube-kanalen). 

Ett evenemang där framtiden skapas - uppdraget

Varför arrangeras Landsbygdsparlamentet och vilket är evenemangets huvuduppdrag?

Futuristen och facklitteraturförfattaren Perttu Pölönen, ordföranden för Finlands byar r.f. Petri Rinne samt ungdomsaktivatorn Anu Suotula från arbetsgruppen Maaseudun nuoret tulevaisuuden tekijöinä berättade mer.

Visste du att evenemanget är en del av en större europeisk helhet och att Landsbygdsparlamentets gemensamma röst kommer att bära vidare till både riksdagen här hemma och ända till EU-parlamentet och EU-kommissionen?

Hälsningar från Kurikka – världens landsbygdshuvudstad!

Finland är ett matland och Kurikka är huvudstaden i vårt matland. Men vad gör Kurikka till världens landsbygdshuvudstad?

Kurikka ligger i Södra Österbotten och som regionstad har staden en viktig roll bland annat som ett servicecentrum för landsbygden runt omkring. På vilket sätt stöds landsbygdsområdenas livskraft i regionstaden? Hur skapas ett bra liv och en bra vardag på Kurikkas landsbygd?

Hälsningar från Kurika bar Sami Keskinen (kommunfullmäktigeordförande i Kurikka), Anna-Kaisa Pusa (stadsdirektör), Juha Luukko (vice stadsdirektör), Timo Keski-Kasari (vd för Juustoportti Oy), Shirin Namiq (vd för Voihan Vuohi Oy) samt Osku Ketola (musiker och projektledare).

Se inspelningen av diskussionen nedan (på finska) (inbäddad från Landsbygdsparlamentets Youtube-kanalen).

Är en modern landsbygd en omöjlig tanke?

Det finns stora förväntningar på landsbygden. Den förväntas producera koldioxidneutral mat och alternativ till fossila energikällor. Den betraktas som en plats där man kopplar av och samlar energi, men också som en plats för innovativt entreprenörskap och självförverkligande. Man förenar dock inte ordet "modern" med landsbygden, men borde man göra det?

Landsbygden hör till många ungdomars framtidsdrömmar. Det är lockande att få vara i fred och bo nära naturen. Konsumtion tråkar ut och självförsörjning intresserar. Man vill vara oberoende. Orten och närsamhället upplevs vara viktiga. Man vill utföra praktiskt arbete för att skydda den biologiska mångfalden. Ungdomar ser också landsbygden som en bra miljö för innovativ företagsverksamhet.

Vad behöver göras så att förväntningarna uppfylls och man kan stödja förverkligandet av ungdomars framtidsdrömmar? I diskussionen funderar man på hur trender på landsbygden utnyttjas. Hur kan de integreras och stödja landsbygdens livskraft och övergången till ett hållbart samhälle? 

Diskussionen inleddes av Perttu Pölönen.

I diskussionen deltog Miko Heinilä (distillerichef för Kyrö-destilleriet), Liina-Maaria Lönnroth (vd för Tella Oy), Tuomas Honkaniemi (universitetsforskare, Vasa universitet) och Nina Huuskonen-Kuusisto (Finlands Byar rf, ungdomsavdelning). Diskussionen modererades av Christoffer Strandberg.

Se inspelningen av inledningen och diskussionen nedan (på finska) (inbäddad från Landsbygdsparlamentets Youtube-kanalen).

Inspelningen av inledningen:

Inspelningen av diskussionen:

Hur genomförs 50 000 generationsskiften och ägarbyten på tio år?

Lyckade generationsskiften och ägarbyten i företag på landsbygden påverkar ekonomin och sysselsättningen i hela Finland. Ett betydande antal företag som befinner sig i förändring planerar att lägga ner. Resultatet är brister i tjänsterna, upplösta nätverk och förlust av många arbetstillfällen. Det är få som fortsätter arbeta på landsbygden, men hur ska man realisera potentialen hos ungdomar som ser möjligheter i entreprenörskap på landsbygden?

Lösningar har sökts bland annat genom finansiering, beskattning, rådgivning och utvecklingsprojekt. Tjänster finns tillgängliga och dessa kan även användas av gårdar och små och medelstora företag på landsbygden. Tjänsternas tillgänglighet och användning bör ökas. Finansiering behövs. Företaget måste vara säljbart. Men beaktar man potentiella efterträdare? Unga blivande entreprenörer?

Hur tar man i generationsskiften och ägarbyten hänsyn till osäkerheten hos entreprenören och den blivande entreprenören vid förändring? Hur ökar man ett genuint och öppet bemötande mellan parterna? Förändringen innebär risker som hanteras på ett personligt plan, vilket kräver kunskap och även identifiering av risker. Hur kan man stödja det?

Diskussionen begrundade alternativ för att öka generationsskiften och ägarbyten. Frågeställningen var vilka möjligheter som finns i ett "mjukt” generationsskifte, och finns där svaret på hur man realiserar 50 000 generationsskiften och ägarbyten på tio år?

I diskussionen deltog Kaisa Pihlaja (MTK maaseutunuoret), Shirin Namiq (vd för Voihan Vuohi Oy), Minna Mattila-Aalto (forsknings- och utvecklingschef vid TTS) och Jari Huovinen (ledande expert vid Finlands Näringsliv EK). Christoffer Strandberg ledde diskussionen.

Se inspelningen av diskussionen nedan (på finska) (inbäddad från Landsbygdsparlamentets Youtube-kanalen).

Summering av dagen

Det var dags att gå igenom dagens händelser och resultat: vad har vi lärt oss och vilka insikter har fötts? Hur går vi vidare? Hur ser landsbygdens framtid ut bland annat ur ett futuristiskt perspektiv? Vad borde vi satsa på som landsbygdsaktörer, beredare och beslutsfattare?

Perttu Pölönen, Anu Suotula, Petri Rinne och Efe Ewvaraye, sakkunnig vid Dialogpaus-stiftelsen deltog i summeringen.

Mångsidigt multilokalt program!

Programmet, som organiserades på olika orter runtom i Finland, utgjorde tillsammans Landsbygdsparlamentets multilokala program. 

Landsbygdsparlamentet och Finlands största idéfestival förverkligades tillsammans från byar till statsförvaltningen även multilokalt.

Bekanta dig med det multilokala programutbudet (maaseutuparlamentti.fi).