Onsdag 29.9.

Under dagen behandlades frågor om bland annat närskolornas framtid, gemenskapens betydelse och tillgängligheten till dataförbindelser på landsbygden. Under dagen arrangerades program både på evenemangets virtuella plattform och multilokalt i olika delar av landet.

Kaffesnack: Dimensionerna i ett gott liv

Morgonsnack tillsammans med dagens landsbygdspanel, som delade med sig av sina synpunkter på välmående och ett gott liv. Dagen inledades med frågan hur skapar vi mer välmående med mindre resurser (naturresurser, finansiella resurser, personresurser)? 

Kaisa Oinas-Panuma (Maaseudun nuoret tulevaisuuden tekijöinä -arbetsgruppen/Maaseudun sivistysliitto), Jani Halme (kreativ chef), Johanna Niilivuo (ombudsman för frågor gällande flytt till landsbygden vid Finlands Byar r.f.) och Anna Rotkirch (direktör och forskningschef vid Befolkningsförbundet) deltog i diskussionen tillsammans med värdar Christoffer Strandberg och Inari Fernández.

Tid att skriva om närskolornas framtid –  är det möligt?

Den sista närskolan på landsbygden kommer att stängas år 2032 om den nuvarande nedläggningstakten fortsätter. Den ökade befolkningsförlusten som följer efter nedläggningarna återspeglar det faktum att detta inte bara är en fråga om skolnätverket. Nu om någonsin är det dags att ta en time-out i planeringen av skolnätverket.

Över 90 procent av skolorna på landsbygden har stängts. Restiden till skolan närmar sig 2,5 timmar om dagen för allt fler barn på landsbygden och i skärgården. Även denna tid överskrids för en del. Nedläggningen av lågstadieskolor handlar också om delaktighet, att höra barns röster, lokalsamhällen och grundläggande rättigheter. Men beaktas dessa synvinklar alls?

Hur ser framtidens kontaktundervisning ut i en kommun där landsbygden är vidsträckt och lågstadiebarnen är få? Hur påverkar nedläggningarna av närskolor barnens välbefinnande på landsbygden? Hur påverkar stängningen av närskolan platsens och områdets livskraft? Kan framtiden för närskolor skrivas om?

Diskussionen inledades på svenska (sammanfattning på finska) av universitetslektor Gunilla Karlberg-Granlund (Åbo Akademi). 

Studerande Vilma Ylilauri, entreprenör och utvecklingsaktivist Ismo Reitmaa (Jämsä), direktör Terhi Päivärinta (Finlands kommuners sammanslutning), utbildningschef Heljä Misukka (OAJ), Olli Lehtonen (Naturresursinstitutet/Itä-Suomen yliopisto), kommundirektör Anu Sepponen (Rautalampi) och Anna Rotkirch deltog i diskussionen. Diskussionen modererades av Inari Fernández.

Se inspelningen av diskussionen nedan (inbäddad från Landsbygdsparlamentets Youtube-kanalen).

Gemenskap i förändring

På den finländska landsbygden bor det äldre befolkning och även yngre invånare. Människor med olika bakgrund och behov. Det finns fast bosatta och fritidsboende. Vad är viktigt för ungdomar? Och för de äldre? Vems röst hörs och vem lämnas ohörd? 

Gemenskap är en fråga om livskraft på landsbygden, men den kan koncentreras runt vissa personer eller grupper utan att man märker av det. Andra kan lätt hamna utanför. Hur identifierar man situationen och korrigerar den? På vilket sätt formas och förändras gemenskapen och vem hänger det på? 

Det finns ett behov av mer gemenskap. Efterfrågan på åtgärder för att utveckla gemenskapen finns. Man efterlyser också åtgärder för att bättre beakta gemenskapens betydelse särskilt i kommuner där befolkningen åldras och minskar. 

Klasslärare Sanna Petäjämaa (Luohua, Siikajoki), närvårdare Alijan Danish (Kurikka), gemenskapssexpert Kaisa Kervinen (Maaseudun Sivistysliitto), kommundirektör Tarja Hosiasluoma (Karvia), professor Teemu Makkonen (Itä-Suomen yliopisto) och kreativ chef Jani Halme deltog i diskussionen som modererades av Inari Fernández.

Landsbygden och informationens huvudvägar – avgörande stunden är inne

Finland uppfattas som ett progressivt informationssamhälle. Smartphones har nästan 100 procentig täckning och används alltmer för sina fördelar. Det som dolts bakom nedmonteringen av telefonlinjerna är att de fasta bredbandsanslutningarna därmed även försvunnit. Ansvaret för utbyggandet av ersättande fiberanslutningar har lagts över på lokal aktivitet.

Finland har hamnat långt efter EU: s strategiska mål. Finland ligger på en jumboplats när man mellan EU-medlemsländer jämför tillgängligheten av fast höghastighetsbredband på landsbygden och i hela landet. Situationen resulterar i ojämlikheter både mellan regioner och landsbygdsområden. Tillförlitliga dataförbindelser behövs för digitala offentliga tjänster, företag, utbildning och vardagsliv på landsbygden. Borde jämlika dataförbindelser egentligen vara grundläggande offentlig service för alla medborgare?

Vem kommer att avgöra ödet för digitaliseringen av landsbygden? Vilka lösningar behövs? Kan Finland vara ett ledande land inom digitalisering utan att optiska fiberanslutning är tillgänglig för alla?

I diskussionen som förverkligades på distans deltog riksdagsledamot Suna Kymäläinen (sdp), ordförande för riksdagens kommunikationsutskott, Elina Ussa (vd för FiCom ry), Veli-Matti Karppinen (verksamhetsledare för Kainuun Nuotta ry), Marjut Ahokas (kommundirektör i Ilomantsi), Olli Lehtonen (docent vid Naturresursinstitutet och Itä-Suomen yliopisto), Jarmo Matilainen (Finnet-förbundet) och Heikki Huhtanen (kodarbonden från Loimaa). Diskussionen modererades av Inari Fernández.

Summering av dagen

Vid slutet av dagen gick vi igenom dagens händelser och resultat: vad har vi lärt oss och vilka insikter har fötts? Hur går vi vidare? Hur ser landsbygdens framtid ut bland annat ur multilokalt perspektiv? Vad borde vi satsa på som landsbygdsaktörer, beredare och beslutsfattare?

I dagens summering deltog Kaisa Oinas-Panuma (Maaseudun nuoret tulevaisuuden tekijöinä -arbetsgruppen/Maaseudun sivistysliitto), Jani Halme (kreativ chef), Johanna Niilivuo (ombudsman för frågor gällande flytt till landsbygden vid Finlands Byar r.f.) och Anna Rotkirch (direktör och forskningschef vid Befolkningsförbundet).

Mångsidigt multilokalt program!

Programmet, som organiserades på olika orter runtom i Finland, utgjorde tillsammans Landsbygdsparlamentets multilokala program.

Landsbygdsparlamentet och Finlands största idéfestival förverkligades tillsammans från byar till statsförvaltningen även multilokalt.

Bekanta dig med det multilokala programutbudet (maaseutuparlamentti.fi)

Finlands Byars prisgala 2021

Glamour och gnista erbjudades på prisgalan när lokala utvecklare från hela Finland lyftades fram i rampljuset på Kurika -scenen. Vid evenemanget som arrangerades av Finlands byar rf priserna delades ut till Årets by och Årets landsbygdsansikte, Årets unga lokalaktör, Årets landsbygdsaktör och Årets vägvisare. Priserna delades ut till personer som har gjort särskilt framstående arbete för lokal utveckling.

Evenemangets värdar var Jenni Levävaara och Anssi Ketonen. Petri Rinne, ordförande för de finska byarna, delade ut priserna. 

Det var första gången som Årets unga lokalaktör -pris delades ut. Erkännandet delades av Karoliina Ahtiainen, ordförande för ungdomssektionen och Nina Kuusisto-Huuskonen, ledamot i sektionen.